…och våga testa något nytt.

Just nu är det ganska stiltje i ateljén och hos mig. Jag försöker att skapa lite lugn inför att starta upp igen, med nya roliga projekt och idéer. Jag har lite på lut. Som jag bla klurade på i badtunnan förra veckan. När man minst anar det 🙂

Jag gillar när människor omkring mig delar med sig av tankar. Det kan vara så att jag funderar på något och omgivningen startar upp och tillsammans kommer man längre. Det är väl det som är inspiration.

Men man kan också tillhöra konstellationer som stoppar nya idéer som inte vill förnya eller ändra på upplägg, och om man då är som jag, så kan man inte stanna.

Jag vill testa, inget behöver vara hugget i sten, men idéer går att utveckla om det finns en vilja att förbättra något. För många år sedan fanns det en VD på Stora Enso i Fors, Håkan Moldén. Han sa:

”En förändring är inte alltid en förbättring MEN för att förbättras behövs en förändring.”

Dom orden gillar jag. Och det är sant. Står man och trampar på samma ställe hela tiden så missar man möjligheter och t.o.m roligheter. Visst finns det dom som kommer med förslag som jag kan märka inte är genomtänkta, eller erbjudanden som inte håller vad de lovar, i värsta fall har jag förlorat tid, och det är väl allt. Personligen hoppar jag inte på sånt som kräver en massa pengar från mig, där kan jag bli feg och kan fundera längre.

Blev kontaktad av en butik i USA som ville sälja mina Dalahästar. Jag valde att för första gången trycka tre olika motiv. Skickade över till staterna och hoppades såklart på det bästa. Denna gången satsade jag pengar. Det blev inget av den idéen. Men jag kom över den höga tröskeln att våga göra tryck av min konst. Det blev bra ändå.

 

Jag fick kontakt med en kille som hette Jonas, en entreprenör med stora planer. Detta var 2010 och han tänkte sy upp en kollektion med kläder. Han ville göra en stor sparkdräkt med dalatema. Jag tvivlade på mig själv, men han uppmuntrade och jag ritade mönster. Det blev tyvärr så att hans privata relation gick i stöpet i samma veva och han hoppade på ett 9-17 jobb istället. Skisserna finns kvar. Det roliga i det hela var att han verkligen låg i framkant. Ett år senare sprang det omkring fullt med vuxna människor i ”One Piece´s” Jag satsade min tid, det var kul, synd att det inte blev av bara.

En kvinna ringde mig, hade en våning på Birger Jarlsgatan där man kan hyra mindre kontor. Hon undrade om jag ville ställa ut mina tavlor där. Jag tyckte det lät superkul. Det skulle iof kosta mig en summa, men jag skulle få hänga konst mitt inne i smeten i Sthlm. Jag åkte dit, mötte upp henne. Vi gick runt och kikade. Ett nyfiket sinne fick se en fin våning där mindre företag hyrde kontor men de behandlade konsten som ställdes ut väldigt dåligt. Fina vaser som någon drejat stod under ett bord, tavlor hängde mörkt och snett. Magkänslan skrek nej. Jag litade på den och valde att vägra ge ett företag mina pengar för att dom skulle ha en inspirerande arbetsmiljö. SÅ, var nyfiken, säg ofta JA, men var också kritisk och säg nej när du undersökt erbjudandet eller Nej om idéer inte känns genomarbetade.

Jag har sagt ja till annorlunda idéer i min ateljé, ett gäng arbetskollegor ville komma och kolla på tavlor, dricka bubbel och ge sina jubilarer blomma och present. Ett annat arbetslag ville fira en blivande 60 åring, måla hos mig och äta medhavd smörgåstårta.

Så nu ligger jag i min soffa i ateljén, skriver på en hemsida som jag valde att satsa mycket pengar på, men som är en utveckling för mig som konstnär, ny marknadsföring. Jag hoppas jag utvecklas och är nyfiken i resten av mitt liv. Det ska bli otroligt intressant att se vad jag kommer måla om 10 år, 20 eller 30 år.